En sjukdoms välsignelse

Visst är detta med sjukdomar plågsamt och ibland rent av dödligt, men det händer även att positiva biverkningar kan följa. En av dessa är att den sjuke om möjligt kan läsa sådan litteratur, som eljest hade fått anstå. Så hände mig denna vecka.

“Out of Africa” är ett högaktuellt inlägg i frågan om rasism. Här förklarar författaren Isak Dinesen utifrån 17 års erfarenheter från Kenya 1914-1931 hur rasismen och klanväsendet verkar i denna del i Afrika.

A: Vännen C blev mördad då han besökte familjen Q. Är det inte hemskt?
B: Inte alls. Varför besökte C en i klanen Q? Gör man det förtjänar man förvisso att bli mördad.

Dinesen klarar ut att araberna är det utvalda folket, ty de kommer från Profetens stam. Därför förlorar en arabisk man sin heder och blir föraktad om han gifter sig med en somalisk kvinna. Men en somalisk man kan aldrig gifta sig med en arabisk kvinna, för hon gör i sådant fall en sådan rasskändning, att det är bättre att dö ogift, dö för egen hand, eller dö för en bamhärtig släktings kärlekshandling att värna hennes och familjens heder.

Är detta rasism? Nej, säger Sveriges regering. Den som ifrågasätter främmande kulturers rätt att oinskränkt verka i Sverige är rasist!

Blott barbariet är svenskt. Kulturen importeras genom regeringens försorg.

Svenska akademinens barbarer har en ständig sekreterare, Peter Englund, som sade att det var ett misstag att författaren till “Out of Africa” inte fick Nobelpriset i litteratur redan i slutet av 1930-talet.

Isak Dinesen var pseudonym för Karen Blixen-Finecke.

Trots medlemsskap i SD anser jag mig ännu gentemot AFA-påståenden om motsatsen ännu läskunnig.