Foto: Demokratiskt möte i Libanon.
Jag är nazist. Jag är fascist. Jag är rasist. Jag är främlingsfientlig. Jag är en helt vanlig svensk man som tror att det finns ett svenskt folk med hemvist i ett land som heter Sverige.
Det finns inga svenskar och ingen svensk kultur, säger den politiska eliten. Barbari, löjlig dans kring midsommarstången. Det viktigaste är att bekämpa israeliska bosättningar i Palestina. Kurderna har rätt till en egen stat. Syrianerna har rätt till en egen stat. Alla folk har rätt till egna stater – utom svenskarna, för det finns inga svenskar.
Att fälla tårar över judiska bosättningar på Västbanken och samtidigt applådera muslimska bosättningar i Malmö?
Svenskarna finns! Det finns tre slags svenskar. Svensk medborgare kan envar som fyller lagstadgade krav härför bli. Svensk i allmän bemärkelse är den som lever efter svenska normer och sedvänjor. Etnisk svensk är däremot blott den som antingen har två etniskt svenska föräldrar eller är född och uppvuxen i Sverige och har en etniskt svensk förälder.
Lika lite som det går att konvertera till att bli eskimå är det omöjligt att konvertera till att bli svensk. Assimilering under århundraden leder till etnicitet. De mångomtalade vallonerna, som kom till Sverige för 300 år sedan, är numera etniskt svenska. Romerna, som under namnet zigenare funnits i Sverige sedan 1500-talet, har däremot inte assimilerats på grund av självvald rasistisk segregering.
Jag tycker det är beklämmande att journalisten Isaak Dawit sitter fängslad i Eritrea. Hans frigivning skulle glädja mig och de som arbetar för att åstadkomma detta förtjänar beröm och stöd. Men Isaak Dawit är inte svensk. Han har bott i Sverige och förvärvat svenskt medborgarskap. Men han valde att återvända till Eritrea och åberopa medborgarskap i det landet.
Det är märkligt att allehanda utlänningar, som blivit svenska medborgare, kallas svenska medan existensen av ett svenskt folk och en svensk kultur förnekas.
Men svenskarna och den svenska kulturen finns även om våra ledande politiker inte orkat lyfta blicken tillräckligt för att se den. Grunden är nordbons förbundenhet med naturen och förmågan att hålla rent kring sig samt omtanken om barn och djur. Högtstående forskare, kvalificerad industri, konst (Zorn, Liljefors, Carl Larsson etc), musik (Cornelis Vreswijk – holländare, Calle Jularbo – zigenare o s v), arkitektur, litteratur, filmkonst m m.
Notera särskilt hur Cornelis Vreswijk och Calle Jularbo genom öppen bekännelse till den svenska kulturen själva blir bärare av den.
Är Zlatan svensk? Ja och nej. Han är född och uppvuxen i Malmö, men etnisk kroat. Han kan välja om han ser sig själv som kroat eller som svensk. Men vad anser då jag om Zlatan? Jag anser att Zlatan är Zlatan med förtjänster och brister oavsett vilken etikett som klistras på honom.
Så är min världsbild. En god människa är god och en ond är ond oavsett hudfärg, kön, sexuell läggning, kroppslängd, skostorlek o s v.
Det är blott en sak jag skäms för. Jag har inte kunnat leva upp till min livsroll. Jag har aldrig förolämpat någon med färgad hud. Jag har fällt nedsättande omdömen om ”bögar” till dess god vän för 30 år sedan framhöll att han kände sig sårad av sådant tal. Nej, det som stör mig är att jag är totalt oduglig som nazist. Därigenom sjunker ju sanningshalten i mediaskvallret.
Stellan Bojerud (SD)
februari 23, 2012 kl. 12:42 e m |
Se där, alltså kan du anklagas för någonting du sade för trettio år sedan. Det kan säkert en reporter dra på första sidan i några dagar.
Tänk då på stackars Kamprad som var med i en rörelse några dagar för sextiofem år sedan, den kommer de att utnyttja så länge han lever. Ingen skriver ett dugg om alla dessa politiker som var med i suspekta rörelser under den tiden.
Eller Drottningen som görs skyldig för något hennes far kanske gjorde innan hon själv var född.
TV4 har inga hämningar, de kan gå över lik för ingenting. Tänk noga på vad du kan ha sagt för femtio år sedan, någon vän kan gå till TV4 och skvallra.
februari 23, 2012 kl. 5:09 e m |
Ett intressant fenomen jag noterade i kulturnyheterna i vinter är att skådespelaren Max von Sydow konsekvent benämns som ”svensk”. von Sydow ska dock enligt Aftonbladet ha sagt upp sitt svenska medborgarskap redan 2002 då han blev fransk medborgare. Hur kan då von Sydow vara svensk enligt svensk PK-logik? Etniska svenskar finns väl inte, så någon som inte är svensk medborgare kan väl omöjligen vara svensk?
För mig är det självklart att han är och förblir svensk oavsett vad som står i hans pass, medan det inte alls är självklart att en somalier som levt i självvald isolering i någon svensk betongförort i fyra år och inte lyckats lära sig ett ord svenska, men som sen ändå får ett svenskt medborgarskap – skulle vara svensk. Men, så resonerar väl inte svenska journalister? Eller är hela världens befolkning svenskar? Svensk är tydligen något alla kan bli om bara de själva vill.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article14127418.ab
Någon som kan hjälpa mig i PK-djungeln?
februari 25, 2012 kl. 10:44 e m |
Max von Sydow var under det ”kalla kriget” sergeant och engagerad i befälsutbildningsrörelsen.